martinamarie

Folk som tror att de är festens höjdpunkt. Som tror att en fest är död tills de kommer, och som dör när de går. Som nästan känner ett slags ansvar att underhålla med historier, berättelser och diskussioner.
Dessa personer dyker ofta upp lite senare till festen, de konstaterar då snabbt att de tycker att det är för tyst, ställer eller sätter sig centralt så att alla ser och hör dem och börjar snacka i högre ton än de övriga i rummet. Alla tvingas lyssna och när pratmakaren äntligen slutar så sitter alla chockade och undrar vad fan som hände,,, personen tolkar detta som att människorna är tråkiga och tar åter spotlighten, riktar den på sig själv och fortsätter sin vandring i ego land.
...och sen går ni hem och tänker att vi är tråkmånsar som säkert är evigt tacksamma för sonna sådana som du som livade upp festen,,, kanske känner du dig också lite trött efter denna ansträgning,,,, kanske känenr du dig också som en vänlig människa, som trots att det är krävande för dig, så gör du det så gärna, för vår skull (?)
Fy för för er!